Skolblogg
13 oktober 2010
Fysik
I ett radioaktivt ämne så sönderfaller inte alla atomkärnor samtidigt, utan det är slumpmässigt. Det går att beräkna hur fort det tar för ett ämne att sönderfalla och det gör man genom att beräkna ämnets halveringstid. Man räknar då ut hur lång tid det tar för hälften av att atomkärnorna att sönderfalla till det som då blir ett nytt ämne. Beroende på vilket radioaktivt ämne det är, kan halveringstiden vara väldigt olika. Vissa ämnen kan omvandlas på bara några sekunder medan andra omvandlas på flera miljoner år. Det är när atomen sönderfaller som en strålning sker från atomkärnan.
Det är alltså de ämnen som skickar ut sådan strålning som är radioaktiva. Det finns tre stycken olika sorters strålningar: alfastrålning, betastrålning och gammastrålning. Den strålning som vi har lättast att skydda oss emot är alfastrålningen. Alfastrålningen är inte särskilt stark och klarar inte av att tränga igenom våran hud. Det räcker bara med ett enda papper för att kunna skydda sig mot strålningen. Betastrålningen är däremot lite starkare och är tillräckligt stark för att tränga sig igenom huden. Där krävs det trä för att kunna stoppa strålningen. Den strålning vi människor knappt kan skydda oss mot är gammastrålningen. Det krävs ett tjockt lager med bly för att kunna stoppa strålningen, vilket gör att vi har extremt svårt att skydda oss mot den. Så hur upptäcker man strålningen? Man använder sig av en geigermätare, som kan känna av när atomer sönderfaller. Med hjälp av mätaren kan man också se hur stor radioaktiviteten är.
Vi människor utsätts en liten mängd strålning varje dag. Det är eftersom vår kropp klarar en viss mängd strålning som vi inte påverkas så mycket av det i vår vardag. Utsätts kroppen däremot för alltför mycket strålning så påverkas våra celler och vi kan bli allvarligt sjuka. Trots att strålning är väldigt farligt för kroppen, kan vi även använda det till vår nytta. I nuläget använder man strålning väldigt mycket inom sjukvården. När man bland annat ska röntga sig, använder man strålning som då går igenom kroppen. Man använder även strålning för att behandla cancerceller. Strålningen gör så att cancercellerna förstörs och dör ut. Men påverkas inte dom andra cellerna då? Vissa av de friska cellerna påverkas också men man försöker fokusera på det område där cancercellerna finns. Även om vissa av de friska cellerna påverkas, kan de återhämta sig rätt så lätt.
Idag har man en väldigt bra koll på hur vi hanterar de radioaktiva ämnena, men för ett tag sen visste man inte lika mycket. Den största olyckan som skett med radioaktiva ämnen är Tjernobylolyckan. Det var när man skulle testa reaktorn vid ett strömavbrott som reaktorn överhettade och exploderade i kärnkraftverket. Stora mängder av radioaktiv strålning spreds snabbt över området och sedan vidare över hela Europa. Den kraftiga strålningen som spreds, kom att ha väldigt stor påverkan på både levnadssättet framöver och hälsan. Man fick evakuera städer runt omkring Tjernobyl och troligtvis kommer man aldrig kunna bo i de städerna igen på grund av den höga radioaktiviteten i området. Den förstörda reaktorn brinner än idag och har nu sjunkit så pass nära grundvattnet att strålningen kan spridas ut i floden som ligger väldigt nära. Floden har i sin tur förbindelse med Svarta havet. Fortfarande vet ingen hur man ska stoppa läckaget eller hur man ska kunna stänga kraftverket på ett säkert sätt. En lösning på problemet väntas fortfarande, men det gäller att vi tar tag i problemet som annars kommer få väldigt stora konsekvenser. Än idag är det fortfarande många som har sjukdomar som är relaterade till strålningen. Med tiden har man lärt sig alltmer efter det som hände i Tjernobyl och våra kärnkraftverk i Sverige har idag ökat säkerheten för att något liknande inte ska hända.
6åring: Det var en grek som kom på att det fanns atomer runt omkring oss. Atomer finns precis överallt, både i din kropp men också i dina leksaker. Vi kan varken känna på eller se atomer med våra egna ögon, men dom finns där. En atom består först utav en atomkärna. Inne i atomkärnan så finns det något som kallas protoner. Protonerna behövs för att atomen ska fungera. Runt om atomkärnan finns det också något som kallas elektroner som också hjälper till att få atomen att fungera. Elektronerna ligger i olika banor som finns runt omkring atomkärnan. Det påminner om våran jord och att vi har en måne som snurrar runt jorden. Atomerna är förstås mycket mindre, eftersom vi inte kan se dom. Olika atomer kan också se väldigt olika ut. Vissa atomer har väldigt några elektroner runt sig medan andra kan ha jättemånga. Det finns även vissa ämnen som är ungefär som tvillingar. Dom är väldigt lika varandra, men fungerar på olika sätt. Eftersom dom är så lika kan man säga att som hör ihop som en familj. Det är i ett kärnkraftverk som som man har sönder atomerna. Det är nästan som att det är en bomb som sprängs, bara att vi inte kan se det eller höra ljudet. När atomerna går sönder så kommer det energi som vi kan använda oss av. Energin kan också vara farlig för oss. Det finns olika sorters strålar som är olika starka. En strålning kan vara lika stark som solen, medan den andra kan vara lika stark som en lampa. Får vi för mycket av strålningen, kan både människor och djur bli sjuka. Därför måste man ta hand om strålningen.
Man kan även räkna ut hur lång tid det tar för atomen att gå sönder. Om du till exempel bygger en snögubbe inomhus kan man se hur lång tid det tar för hälften av snögubben att smälta. På samma sätt mäter man hur lång tid det tar för atomen att gå sönder. Det kan ta olika lång tid beroende på vilken slags atom det är. Vissa atomer kan gå sönder på bara en sekund, medan det kan ta flera miljarders års för andra. Därför kan det finnas atomer som har funnits sen jättelång tid tillbaka i tiden.
19 september 2010
Valresultat
Resultatet i kommunalvalet
16 september 2010
Politisk åsikt
15 september 2010
Diagram
The constitution in the U.S
United States Congress:
10 september 2010
Egna tankar
9 september 2010
Intervju nere vid valstugorna
Eric Söderberg, Kristdemokraterna
Vad har ni gjort för att minska arbetslösheten bland unga?
Svar: Vi har sänkt arbetsgivaravgiften så det blir billigare att anställa unga för arbetsgivare. Just nu så ligger avgiften på 30 % och det vill vi förändra.
Vad blir det för följder om man sänker arbetsgivaravgiften?
Svar: Vi tror att om man sänker arbetsgivaravgiften är det fler företag som vill anställa. Ju fler man anställer, desto fler betalar skatt och därför kommer det ändå in lika mycket pengar i systemet.
Vad gör ni för att eleverna ska känna sig tryggare i skolan?
Svar: Vi vill att lärarna ska vara med mer på rasterna för det ger eleverna mer trygghet.
Vad tycker du om att vissa skolor i Västerås har fått datorer och börjat arbeta på ett nytt sätt?
Svar: Jo det tycker vi är bra. Däremot vet jag inte hur stor koll lärarna har på lektionerna, om man sitter och chattar och får någonting gjort. Det måste vara ordning och reda i klassrummet.
Vad tycker du om att byta betygssystem?
Svar: Jag har själv vart med om båda systemen, alltså mvg-systemet och siffersystemet. Personligen tycker jag att siffersystemet var bättre, eftersom där var det enklare att sätta ett medelvärde. Det är viktigt att man kommer överens inom blocken, så man inte byter betygssystem varenda gång det är val.
Vad anser ni om att införa betyg i år 6?
Svar: Jag tycker det är bra i vart fall och det tror jag Kristdemokraterna också står för.
Om Kristdemokraterna vann valet, skulle ni göra några stora förändringar inom skolan, bortsett från de som ni redan håller på med?
Svar: Vi tycker det varit lite för mycket ”flumskola” och precis som Folkpartiet anser vi att det behövs hårdare krav på elever. Det kan inte vara en kravlös skola utan det måste finnas krav. Samtidigt måste det ändå vara på rätt nivå för eleven. Vi tycker att de elever som är väldigt duktiga ska få hjälp med att jobba på den nivå som passar dom. Samma sak gäller för de med svårigheter. En grundläggande sak för Kristdemokraterna är att vi ser varje människa som unik, att alla kanske inte kan bli statsminister men att alla har sin roll och kan få ett jobb som passar dom.
Vad anser ni om yrkesutbildningar?
Svar: Till skillnad från Socialdemokraterna som då inte tycker yrkesutbildning är fint, så anser vi att om du t.ex. vill bli bilmekaniker så ska du ha möjligheten att inrikta dig på det.
Carin Lidman, Socialdemokraterna
Vad anser du om att vissa skolor fått datorer och därmed ett nytt arbetssätt?
Svar: Jag tycker det är bra, bara man använder dom på ett klokt sätt så att verkligen används som ett medel i undervisningen. Jag tror också att det kan vara ett väldigt bra stöd för de elever med läs- och skrivsvårigheter.
Om Socialdemokraterna skulle vinna årets val, vad skulle ni vilja göra för förändringar i skolan?
Svar: Vi vill fördela resurserna på ett annat sätt än vad som görs idag. Det finns något som heter skolpengen, som är lika stor för alla elever, som vi vill fördela olika. Elever med olika svårigheter måste få mer pengar så de har mer stödresurser. Det är våran viktigaste förändring. Sen vill vi satsa mer på elevstödjande när det gäller mobbning och att känna sig trygg i skolan.
Vad tycker ni om att byta betygssystem?
Svar: Det är jag inte helt säker på, eftersom jag är inriktad på frågor kring äldreomsorg. Jag kan däremot säga att vi vill införa betyg från år 7.
Har ni tänkt lägga några extra resurser kring lärare och anställda?
Svar: Skillnaden från oss och alliansen är dom vill fortsätta att sänka skatten, särskilt för de som har mycket pengar. Vi tycker att de pengarna behövs till bl.a. skolan.
En lite allmän fråga, vad har ni gjort för att locka väljare till årets val?
Svar: Vi försöker skapa nya arbetsmöjligheter eftersom det har försvunnit 250 000 stycken de senaste fyra åren. Vi vill satsa på mer personal inom sjukvård, äldreomsorgen och skola eftersom det är därifrån de flesta har försvunnit. Sen är det självklart politiken som är viktig för att locka väljare. Vi hoppas att folket vill ha ett annat Sverige än det vi har idag.
Är det något du skulle vilja säga till oss ungdomar som får rösta vid nästa val 2014?
Svar: Om ni vill ha ett Sverige där man kan få en andra chans om man t.ex. väljer fel i gymnasiet eller blir skoltrött så bör ni rösta på ett röd-grönt alternativ. Det alliansen gör nu är att ta bort alla utbildningsmöjligheter som man har när man blir vuxen. Vi vill inte att man ska behöva göra sina val så tidigt i livet och få en andra chans. En annan sak är om någon att dina föräldrar blir sjukskrivna, så får dom väldigt lite pengar, vilket gör det väldigt svårt att få ihop ekonomin. Så det är verkligen värt att tänka på när man ska rösta.
Vad skulle du vilja säga till de ungdomar som ska rösta vid nästa val?
Jag hoppas att ni verkligen tänker efter när ni ska rösta. Vi anser att alla ska ha det bra och vi månar inte bara om de rika, eller sänker några skatter. Och röstar man fel, har man bara sig själv att skylla. Så därför tycker jag att man verkligen ska ta tid och tänka innan man röstar.
8 september 2010
Riksdag och regering / Egna åsikter
7 september 2010
Hur går ett val till?
När du går till en vallokal kan du hitta tre olika typer av valsedlar. Valsedlarna har olika färger så du ska se skillnad på dom. Väljer du att ta en partivalsedel så är det bara partiets namn som kommer att stå. Man behöver alltså inte rösta på någon speciell kandidat inom partiet utan bara kryssa för det parti du stödjer. Tar du däremot en namnvalsedel så kommer det inte bara stå namnet på partiet utan även alla kandidater inom det partiet du vill rösta på. Ifall du inte vet vad du vill rösta på så har du möjligheten att ta en blank valsedel. Om det parti som du vill rösta på inte har någon valsedel kan du skriva partinamnet där. Det är de partier som fått mer än en procent av rösterna av de två senaste valen som får sina partivalsedlar utlagda. Den regeln finns med i vallagen. Vet du inte vilket parti du vill rösta på så kan även du rösta blankt. De rösterna räknas som ogiltiga men visar ändå att man vart med och visat sitt stöd
När röstningen sedan är över så skickas resultaten in till valmyndigheten, som sedan sammanställer alla Sveriges röster. Valmyndighetens uppgift är att se till att valet går rätt till. Beroende på hur jämt valet är, tar det olika lång tid att få fram ett valresultat. (www.val.se)
Presentation
Moderaterna, partiledare Fredrik Reinfeldt
(tillhör alliansen)
Socialdemokraterna, partiledare Mona Sahlin
Centerpartiet, partiledare Maud Olofsson
(tillhör alliansen)
Kristdemokraterna, partiledare Göran Hägglund
(tillhör alliansen)
Vänsterpartiet, partiledare Lars Ohly
(tillhör det röd-gröna blocket)
Folkpartiet, partiledare Jan Björklund
(tillhör alliansen)
Miljöpartiet, språkrör Peter Eriksson och Maria Wetterstrand
(tillhör det röd-gröna blocket)